wegotellus

Hej!

Man kan verkligen saga att nar vissa dorrar stangs sa oppnas andra. :)

Jag maste saga att jag uppskattade att ha 3 dagar i Cuszo innan det ar dags att "gora" Inkaleden.

Dag 1

Jag ankom med "lyxbuss" tidigt pa onsdagsmorgonen och tog taxi till ett hostel jag kollat upp som var billigt men som var rekommenderat av "the book", lonely planet. Val pa hostellet sa rekommenderade de mig att ta tva organiserade turer, en kortare som tackte ruinerna narmare staden och en langre heldagstur som inkluderade SACRED VALLEY, en dal med flera inkaruiner.

Da jag sag pa kartan att ruinerna narmast Cuszo var inom "promenad" avstand, sa bestamde jag mig for att skippa den forsta stadsturen denna forsta dag och bege mig ut sjalv och utforska omgivningarna. Forst var jag dock tvungen att kopa ett speciellt Turistpass som inkluderar intrade till alla ruiner.

Nu var man glad att man bade varit i La Paz och bestigit Chachani. Det stegade pa som en riktig duracell kanin och kom ganska snabbt fram till den forsta och mest pampiga ruinen Sacsayhuaman, en stor inkafastning som ligger pa sluttningen ovanfor Cuszo. Innan jag hinner stega upp i ruinen sa hinner jag dock bli overtygad att ta en hasttur upp till "Mantemplet" for 50 sek (jag och en inte allt for snacksalig guide). Jag maste saga att jag ar ganska imponerad av mina ryttarfardigheter sa har langt, aven om man skulle onska lite mer "galopptraning". ;)

Jaja. Ungefar halvvags till mantemplet sa band vi hastarna och jag fick ta en "Colectivo" upp till Q´enko som var en mycket viktig kalla och jaktfort. Har traffade jag iaf en praktikant guide vid namn David som erbjod sig att visa mig runt resten av dagen "gratis" (till det pris jag tyckte passade). Sa efter en heldag dar min guide fick springa efter hastarna (kandes lite "medeltid" over det...) och en massa ruiner med guidande pa spanska (som jag kanner mig riktigt fortrodd i vid det har laget, aven om del fack-inka-sprak saknas) sa var dagen tillsist over vid 4 tiden pa eftermiddagen. Jag avtalade med David om att han skulle vara min guide nasta dag och att vi skulle ta oss runt for "egen maskin" med hjalp av "Colectivo" och buss.

Dag 2

Nasta dag kl 7 traffade jag David pa Plaza de Armas. Utan att traka ut er alltfor mycket kan man val saga att dagen inneholl inkaruiner, mycket colectivos, en del taxi... och mycket INKA.

Dag 3

Inskaffning av prylar som regnponcho, softa, packa, skypa... Imorgon kl 5.20 smaller det! :D


Forvantansfulla halsningar

Anders     

Vad kan man saga....
 
Av nagon anledning blev mitt pass kvar pa hostellet nar jag begav mig till bussterminalen. Summa summarum blev det ingen bussresa langs Perus vastkust till Nazca, Ica och Lima - da jag tycker att det blir for stressigt. Istallet tar jag bussen till Cusco direkt - och JA, jag ska se till att ha med allting denna gangen. Jag var hyfsat nervos vill jag lova nar jag inte kunde finna mitt pass pa terminalen.

Jaja. En ny dag som i brist pa andra aktiviteter iaf inneholl mojligheten att uppdatera bloggen med ett urval av bilder fran Bolivia och Peru.

SAN PEDRO fangelset i La Paz


Utsidan. Tydligen ett misstag att ta detta foto da vakterna har som vana att konfiskera kameror fran de som ta foton pa fangelset. Ooops! Det gick dock bra denna gangen...

Ovanstaende problem var dock inget problem inne i fangelset da val vakterna blivit "mutade" med 15 bolivanos for att blunda for intagna kameror

Den har snubben tillverkade sma bilar, lastbilar och annat man kan vilja ha i miniformat. Detta da det under den har perioden ar tid for nagot som fritt oversatt blir "Sma sakers fest" eller nat sant. Poangen ar iaf att om man koper nagot i litet format sa kommer man inom ett ar att fa ett likadant exemplar i naturlig storlek. Smidigt om det funkar!



Aven i ett fangelse utan vakter som ser over vad man gor behovs regler och varfor inte skriva det stort och tydligt sa att ALLA kommer ihag? ;)

Copacabana & Tititaca sjon


En akta trampbatsvy over Tititaca sjon. For att vara lite efterklok hade jag nog hellre valt en kajak - det gick ju inte snabbt och var en aningen monotomt. :D


Sa var det sa dags att ga upp till utsiktspunkten och tillika kyrkogarden pa en "kulle" ovanfor staden (Copacabana). 
Hur kunde jag veta att det inte fanns 200 bolivanos sedlar och att de inte var stora som monopolpengar? :D
Jag som trodde jag gjorde mitt livs kap nar jag kopte 10 sedlar for EN bolivano. De sma lymlarna blir bara frackare och yngre... ;)

Isla del Sol


Sa blev det till att aka ut till Isla del Sol, se lite gamla ruiner, ata Tititaca oring och se pa solnedgangen...

Arequiba


Snacka om karlek vid forsta ogonkastet. Detta var precis vad jag behovde efter Bolivia. Skont vader, skont hostel och underbar utsikt. YUMMA! :D

Nu blev internetet lite segt, sa jag pallar inte ladda upp nagot mer. Det kommer mera... :)

Varma halsningar

Anders Haraldson

Hejsan hejsan. Sa var det dags igen. :D

Forst vill jag saga att har skulle funnits nagra supercoola klipp pa nar jag cyklar ner for dodens vag (men ni far vanta ytterligare nagra dagar) men att detta underbara land aterigen spelade mig ett spratt. Tillbaka till detta senare...

Dodens vag

Sa var det sa dags for min tur pa dodens vag. Jag hade blivit rekommenderad ett foretag som hette "Barro Biking" av tva argentinare som jag traffat vid flera tillfallen pa resan och som var helt lyriska efter deras egen tur. Efter en installd tur dagen innan sa borjade bli lite orolig men litade pa Silvia som arbetade dar och kunde gott forsta att de inte ville kora en tur med mig ensam. Jag hade hort att en del foretag korde med 15 cyklister at gangen och tyckte att det lat mycket, argentinarna hade varit 8 stycken - mycket battre.

Nar jag ankom till "Barro Biking" pa lordag morgonen visade det sig att vi bara skulle vara 3 STYCKEN! En norrman (Harald), en australier (Tony) och jag. Snacka om lyckodrag - rena familjeresan. Jag som ar kass pa namn kunde alla namnen pa involverade parter. Anders, Harald, Tony, José (guiden), Miguel (chaufforen) och Silvia (administrator)! Det ar inte sa ofta ni!

Utan mojlighet till att ladda upp foton och filmer i detta nu sa har ni inte en idé om vad det har handlar om, men jag vill saga att en liten grupp pa dodens vag med en bra guide slar allt. Jag vill aven saga att var guide var en av fa som "tvingade" oss att cykla upp for den 1% av vagen som faktiskt ar uppat (och det ar inte lite) dar alla andra tog bussen. Efter det borjade han aven kalla alla andra "LOOOSERS" vilket hojde moralen i var lilla brokiga grupp. Vi tog oss ned pa 2 timmar kortare tid an ovriga som var tvungna att vanta pa efterslantrare och kunde verkligen sta pa! Om inget annat sa var detta anledningen att ta sig till La Paz! Ett maste gora! En extra bonus var att filmer och foton var inkluderade i priset 400 Bolivianos (ca 400 sek)

Nu sa till varfor ni inte har tillgang till dessa hypercoola actionhjalte, 173 cm hoga Anders H...

Pa sondagen skulle jag glad i hagen ladda upp nagra haftiga filmer till bloggen och det gick bra att fa tillgang till en dator pa hostelet. Nu visade det sig att datorn endast var tillganglig under kaffets oppettider 7-11 & 17-20. Efter att ha satt igang uppladdningen av fyra stycken filmer fragade jag darfor om det var mojligt att jag kunde lata datorn sta pa aven nar kaffet var stangt sat att uppladdningen kunde vara klar till kvallen? Sjalvklart sa de, inget problem! Jag blev arligt talat imponerad av detta tillmotesgaende och tydliga prov pa effektivitet. Jag rusade sedan ut for att styra upp Sondagen...

Val hamma pa hostelet sa knackar jag forvantansfullt pa dorren till kaffet som de lovat att oppna bara for att jag ska kunna se statusen pa uppladdningen. Mycket riktigt oppnar de med ett leende och artighetsfraser. Jag satter mig ner vid datorn och ror lite vid musen for att som jag tror fa bort skarmslackaren. Da detta inte fungerar slar jag pa och av monitorn men inget. DA SER JAG ATT DATORN AR AVSLAGEN!?!

Vid forfragan fran min sida sa nickas det bara som att det ar sjalvklart och vidare forklaring fran en MANAGER sager att det ar klart att ingen kan vara inne i kaffet nar det ar stangt. Jag forsoker forklara att jag inte var dar fysiskt och att detta bara var SAAAA BOLIVIANSKT... Sen inser jag att jag haller pa att falla tillbaka in i min gamla gringorytm, skrattar och sager att allt ar bra och det inte ar nagra problem. Lite besviken pa mig sjalv att jag inte stalsatt mig for detta HOGST sannolika scenario lamnar jag receptionen.
 
Sondagen

Forrutom ovanstaende lilla trevliga datoranvandarupplevelse hann jag pa Sondagen med att bade besoka La Paz varldsberomda (fran t:ex boken El Choco) och mycket speciella fangelse SAN PEDRO samt att ga pa lokalderbyt BOLIVAR (Bolivares) - THE STRONGEST (Tigres) som BOLIVAR vann med 2-1.

SAN PEDRO

I Lonely Planet (det exemplar jag har) star det att det inte langre gar att besoka fangelset, men da jag mott flera pa resan som gjort det, begav jag mig av pa Sondagmorgonen for om mojligt fa mojlighet. Jag hade hort att det normalt var en sydafrikansk kille som plockade upp en om man spatserade runt i parken runt fangelset, men jag blev upplockat av en aldre brittisk dam. Da det visade sig att jag var forst dar sa fragade hon om jag vill ga in ensam med guiden eller om jag hellre ville vanta pa flera? Sjalv kandes lite stressigt (inga vittnen...)  men jag fragade vad hon tyckte, och hon menade att man oftast hade roligare i en grupp. En halvtimme senare var vi sa 9 personer, jag och ett blandat resesallskap fran Commonwealth (Canada, USA, New Zeeland och Ausralien). Val inne visade det sig att jag var den enda som hade kamera, da det andra blivit tillsagda att inte ta med varken pengar eller kamera! (det ar sa typiskt ibland med detta overnitiska, overbeskyddande som slar tillbaka pa oss gringos... ;-) ) Jaja. Detta resulterade forstas i att jag erbjod mig att agera som sallskapets officiella fangelsefotograf.

For att fa en idé om hur detta fangelse fungerar sa kan man till exempel saga att detta ar speciellt.
1. Inga vakter finns i fangelset, bara utanfor.
2. Fangarnas familjer inklusive barn bor tillsammans med fangarna i fangelset.
3. Fangarna har ett eget regelverk och en egen vaktstyrka

Mycket speciell upplevelse om an lite mer turistig an vad jag trodde. Dock ska sagas att det absolut inte var legalt att ta med kamera. Av betalningen gick en tredje del till att muta vakterna for att komma in (utan kamera, men de har inte ratt att visitera) och resten till fangerna pa ett eller annat vis.

LOKALDERBY

En trevlig sondagsupplevelse i La Paz. Jag traskade ner till arenan och kopte en biljett till langsidan. Jag var i god till kl 14 for att fa en bra plats innan matchstart 15.30. Mycket riktigt fick jag en tillsynes perfekt plats pa mitten av langsidan omgiven av bade Tigres och Boliviares fans, jag beslot mig for att forbli neutral da jag inte visste hur installningen var har i Bolivia gallande lagen. Jag startade upp med en snickers da jag inte fatt ata sa mycket tack vare min mage och en isglass i solskenet.

Min forsta forundran var att hela langsidan bestod av barnfamiljer med sma barn - och ja, varfor inte. Matchen startar 15.30 och man ar hemma kl 18 eller gar till ett tivoli med barnen efter - vilket folknoje! :D

Nagra minuter innan matchen borjar borjar forsaljarna helt plotsligt salja gula (Tigres), blaa (Bolivares) och genomskinliga paket som jag till en borjan viftade bort da jag fatt min glass och choklad och var nojd och belaten! Det visade sig att dessa paket var regnponchon (sa klart!) och mycket riktigt kunde jag (efter att ha kopt mig en gul(!) poncho) rakna till inte mindre an 3 mindre skurar, 3 hagelskurar och tva langre regnskurar under forsta halvlek. Bugger tankte jag som sag fram emot en trevlig kvall i shorts och flipp-flopps. Andra halvan av andra halvlek bjod daremot pa solsken och promenaden hem till hostelet efter matchen var rena kvallsnojet.

Vad det galler spelet sa var jag imponerad av nivan aven om det begicks en del misstag (kan skyllas regnet) och togs en del lustiga domarbeslut . I forsta halvlek sa maste jag erkanna att inte visste vilket som var det basta laget da Bolivar verkade lite uddlosa och The Strongest kontrade, var effektiva och tog ledningen. I andra halvleken fick jag val dock intrycket att BOLIVAR var det basta laget och de vann mycket riktigt med 2-1. Underhallande aven om forsta halvlek var bast!

Som sista notis fran matcen maste jag saga att det var otroligt stimulerande att se supportrar fran bada sidor sta bredvid varandra och umgas trots en svangig match. Kommentarerna mellan supportrarna var vanskapliga och man retades mest lite. Kanske beror detta pa den enorma mangd barn som var pa matchen eller pa att bada lagen faktiskt kommer fran La Paz och inget fran laglandet! Vad det galler hejaklackarna var jag inte sa imponerad efter att ha sett Bocamatchen i November. Jag fick dock ett smakprov pa hur stora Bolivares ar nar de ledde med 2-1 och Bolivar klacken kallade och fick gensvar fran hela arenan. MAKTIGT!

Mandagen och planer

Jag ar nu i Copacabana for en natt och tar baten till Isla del Sol imorgon. Dar bor jag over en natt, for att pa morgonen ta mig tillbaka till Copacabana och en resa till Puno. Darifran blir det sedan vidare resa till Perus nast storsta stad som heter nagot pa A... ;-)

Mer om detta foljer senare. Jag hoppas kunna komma ifatt med foton i staden A. Ha talamod!

Hjartliga halsningar

Anders

Har sitter jag nu i skrivandes stund i en av La Paz tva huvudstader, som jag har forstatt det (Sucre ar den andra).  For att allting ska fa nagorlunda logik sa tankte jag att jag borjar historien i Buenos Aires och jobbar mig fram till skrivandes stund i La Paz. Observera att jag inte kommer att addera nagra foton till detta inlagg da, jag vill fokusera pa min konstnariliga adra eller snarare forfattartalang. :D

Argentina

Det hela borjade jo i Buenos Aires dar jag vinkade av min alskling och skrev mitt senaste inlagg av nagorlunda karraktar. Samma kvall sa traffade jag da ett hollandskt par som var valdigt fokuserade pa argentinsk tango samt ett gang av backpackers av blandad harkomst. Detta lopte da ut i en helkvall pa en tangoklubb pa onsdag kvallen (med det hollandska paret) och en helkvall pa en av BA:s hetaste klubbar pa torsdagkvallen (med backpacker-vannerna).

Man kan val saga att BA lopte upp nagra snapp pa min skala over skona stader i varlden. Tangon var valdigt speciell om an valdigt fokuserad pa musiken och dansen. Men verkligen nagot jag vill rekommendera. Vad det galler klubben sa var den ju som sagt ocksa valdigt speciell. Den slog upp dorrarna vid 12 snaret pa natten och stangde val lite sa dar vid 8 tiden pa morgonen. Under hela denna tiden var det uppvisning pa scenen i form av gymnaster som utforde konster, gym-snubbar som spande sig, transvestiter som visade sina vackra och vulgara sidor samt live dj:s och band... Vad som var annu mera speciellt var att alla var glada hela tiden och inga slagsmal intraffade. Det kanske finns andra anledningar till detta an att argentinare ar fredliga typer men..

Jaja. Ganska sa direkt fran klubben sa checkade jag ut och tog en taxi (som var forsenad) till Retiro (busstationen) och lyckades med 5 minuters marginal komma med bussen till den argentinsk-bolivianska gransen. Resan som var pa skona 30 timmar och som jag trodde skulle forbereda mig pa strapatserna i Bolivia var lite annorlunda en det normala resandet i Argentina. For det forsta sa var jag anda GRINGO pa bussen och for det andra intogs alla maltider solidariskt pa bankar som i en skolmatsal. Trevligt att sitta och ata samman med en massa inatvanda Bolivianer. Missforsta mig ratt, mycket titta, men lite snacka.

Val i La Cuiaca i Argentina sa gick allting bra och jag kom snabbt till gransen och fick den argentinska granskontrollen overstokad! :D


Bolivia

Tag?

Val i Villazon pa den Bolivianska sidan insag jag att det inte endast var jag som hade last Lonely Planet som sa att "Migraciones" (passmyndigheten) pa den Bolivianska sidan var snabbt overstokad bara man undvek kon med Bolivianer - SURE! Har stod jag nu med idel turister fran huvudparten Argentina och Uruguay och sag tiden till nar taget som jag ville med rinna ivag. Det har var ju anledningen varfor jag prompt ville komma fram till Bolivia pa lordagmorgonen! Da jag stod dar och spelade cool med min mate lyssnade jag iaf av omgivningen och insag att de tva argentinska tjejerna bakom mig hade reserverat biljetter till taget. Detta var en utmarkt chans tankte jag och inledde en diskussion som slutade med att vi kom overrens om att ta taxi tillsammans till tagstationen och att de skulle forsoka fa in mig pa derar bokning. SUPER! Livet var gott dar for ett ogenblick. Nar vi kom till tagstationen fick vi dock veta att taget var fullt och att deras bokningar hade utlopt! (BOKNINGSUPPLEVVELSE 1).

Buss

Jaja. Vi bestamde dock att vi skulle sla folje anda och forsoka ta bussen till Uyuni. Detta gick dock inte och jag foreslog att vi skulle ta Potosi och Uyuni i omvand ordning. Detta gjorde vi sa och fick tag pa biljetter hos ett foretag med en jattefin buss pa en poster! WOW - bolivia ar ju super! Nu var det bara fyra timmars vantan pa bussen! Jag som inte fatt nagon kvalitetssomn pa lange sag verkligen fram emot en bussresa med slutna ogon. For att halla reda pa tiden sa anvande jag ju min mobil sa klart da jag duschat med min nyinkopta budget-klocka sista morgonen i BA. BAD CHOICE... En lite foretagsam Bolivianare som jag inte sag bestamde ju sig nu att befria denna bevisligen TOTALPUCKADE GRINGO fran hans mobiltelefon pa busstationen da han var sa dum att forvara telefonen i sina slappa byxfickor.

Sen kom bussen! Det lovade inte gott, men vad ar en liten bussresa pa 8 timmar! Ingen tankte den som vanligt hyperoptimistiska Anders. Bara man far ett sate ar ju allt frid och frojd. :

Val pa bussen insag jag att mitt sate automatiskt fallde ut sig fullt om jag lutade mig det minsta bakat och bakom satt en militar fran de Bolivianska gransstyrkorna som inte alls gillade att fa mig i knat (losning - luta sig framat). Normalt brukar det ju nu ga att luta sig at sidan men dar satt en indianskt aldre dam och luktade humbug och bredde ut sig. Utover detta satt det en massa manniskor i gangen och summa summarum var upplevelsen som en fangtransport till helvetet. Resan som skulle varit pa 8 timmar visade sig iaf bli 12 timmar lang och tog nastan knacken pa mig, min positiva attityd och min syn pa Boliva som ett underbart land (las "HELVETE"). Pa nagot mystiskt vis sa tog jag mig igenom detta med Lisa Ekdahl i mp3:n och tankar pa nara och kara. Vad skulle det bli av mig?!


Potosi

I Potosi slog jag folje med argentinskorna och vi checkade in pa hostellet. Nagra rum fick vi da inte, sa det blev till att vandra ut pa stan for att se det varldskanda "Casa de Moneda" (Myntverket) som praglat mynt av silver (fran det andra som Potosi grundades pa - Gruvor med massvis av silver som holl stormakten spanien flytande i flera hundra ar) for hela spanska sydamerika. Pa slutet var vi dock som levande doda, tog oss till hostelet och kollapsade!} Jag fick innan dess mojligheten att satt i mig en soppa pa revben pa marknaden, nagot som slank ner illa kvickt och satt som en smack (Smart? - vad vet jag :D ). Ett litet skype samtal med Emma dar hemma starkte ocksa en nedbruten sjal.... ;)

Gruvorna

Efter tidagare misar skulle man ju nu kunna tanka mig att jag tog jobb i gruvorna for att tjana min dagliga 60 bolivianer (ungefar det samma i SEK), men sa langt gick det inte riktigt. Istallet sa blev det att hanga med som GRINGO dar jag valde ett foretag som hette SILVER TOURS och dar guiden och agaren var en gammal gruvarbetare (det fanns ett foretag som hette GREEN GO tours - det tog mig lite emot. ;) ).

Buss

Jag var nu redo att forsoka med taget igen. Det gar fran Uyuni varje onsdag natt och det skulle ju gora att jag anda fick en tagupplevelse har (det var liksom det jag last pa innan jag skulle till Boliva - sa det blev viktigt!). Mycket skeptisk steg jag nu pa annu en nattbuss, men nu med klart mycket mera somn i bagaget. Bussresan som forstas inneholl de sedvanliga skumpningarna var iaf rena drommen jamfort med min forsta upplevelse - aven om jag till de argentinska tjejernas bestortning satte i mig en aggmacka pa ett skumt fik mitt i natten (i efterhand kanske lite onodigt...), men det gick bra.


Uyuni

Vi andlande till Uyuni pa natten och fick oss en natts somn och allting kandes riktigt bra - klockan 11 var det sedan dags for en tur i saltoknen. Pa morgonen var det dessutom solsken och inga moln. Mitt lite tilltornade jag genomgick nu en fullstandig forandring och jag sag fram emot Saltoknen och min kommande tagresa pa natten efter. Argentinskorna som inte ville vanta en extra natt sag till att kopa bussbiljetter och hanade dem lite for sitt val av buss.

Tag?

Pa morgonen sa slantrade jag ivag till tagstationen och fick ett nummer (endast en person betjanades i taget) for att kunna boka biljett och det fanns massor av biljetter kvar - det fanns Ejecutive, Salon, Popular (med kvaliteten i resan i fallande ordning). En liten otursfagel i mig sa att det kanske bara skulle finnas "Popular" biljetter kvar och att jag skulle vara tvungen att sova med Llamor och getter, men vad gjorde det da jag skulle fa mitt tag! :D

Val framme sa fanns det ju forstas inga biljetter! och var utflykt till Saltoknen skulle starta inom minuter. En dam pa hostellet erbjod sig iaf att RESERVERA biljetter och allt var frid och frojd.

Saltoknen!

Det har var verkligen en upplevelse som jag inte riktigt kan beskriva med ord. Fantastiskt med en massa olika vyer och salt, salt och salt. Dessutom sken solen hela dagen sa jag antar att det var som Bolivia skargardsutflykt. Efter en helt underbar dag var det sa dags att bege sig med var 4-hjuling tillbaka till Uyuni och bussresan till La Paz. VAD HANDER DA! JO... det borjar ryka fran motorn och nar chaufforen oppnar, brinner det som f-n. Han lyckas iaf slacka elden med sin jacka och laga en massa sladdar med plast fran en svart sopsack. Imponerande, sjalv hade man ju ringt 112.

Buss

Till Uyuni kom vi iaf i tid och skyndade upp till stationen for att hamta ut min reserverade biljett. Klockan var nu 18 och bussen skulle ga kl 19. Damen i kassan(?) sa dock bestamt att hon gett ivag biljetten till en annan da jag inte bekraftat bokningen kl 17 (ungefar da varan 4-hjuling stod och pyrde som mest...) och kunde inte se det orimliga i situationen.

Jag blev iaf lovad plats for mitt bagage och en sitt/sov-plats i gangen! (Manga gamla Bolivia sar revs up...) Det  var bara att skratta och se fram emot en resa som tamboskap. GREAT!

Sen kom iaf min nya hjalte, var chauffor, en krafig bolivan med pondus och sa att jag sa klart skulle fa en plats! Mycket riktigt sa loste det sig och det hela lopte ut i en bussresa i klass Semi-Cama i Argentina - Mycket lyckad med andra ord!


La Paz

Sa var man da till sist i La Paz och jag kande mig direkt som hemma. En natt tillsammans med tjejerna blev det innan det var dags for dem att dra vidare till Copacabana (Vid Tititaca sjon, inte Rio!) och med ens blev det lite ensamt. Jag hamtade mig dock snabbt och tog en kvall med att att uppdatera lite gamla foton och boka en tur pa "dodens vag" pa fredagen. Dagen innan skulle man ta det lite lugnt sa jag intog en maltid pa en indisk restaurang med bland annat "Llama Tikka masala" (Tikka masala pa Llama!) for att sedan ga tidigt i sang. Detta visade sig dock vara mitt samsta beslut hittills pa resan da det resulterade i den varsta diaree jag haft. Det sager inte sa mycket da min platmage tal j-vligt mycket stryk. Mitt i mina toalettbesok ringde damen fran resebyran och sa att jag var ensam kvar pa "dodens vag" turen efter en avbokning och att den darfor inte blev av, irriterande da men pa det stora hela riktigt bra tror jag.

Idag har jag iaf tillbringat med att sova och intaga sma maltider pa stan. Under tiden jag skrivit detta har jag t:ex intagit 2 coca cola och en halv Salinas (empanadas/pirog) och allt kanns nu mycket battre. Jag har avtalat med resebyran att talas vid vid 19 snaret har for att se vilken dag (lordag eller sondag) som turen blir av. Forst tankte jag att Sondag hade passat bast da jag ska traffa en gammal volleybollkompis (som jobbar i La Paz under ett ar) pa en after-work ol nu ikvall kl 20. Men da jag har fatt nys om att det ska spelas en spannande fotbollsmatch pa Sondag sa hade jag garna sett att "Dodens vag" blir pa lordag. Den som lever far se...


Sorry for att jag inte har skrivit nagot pa lange, men jag hoppas att ovanstaende forklarar att det har varit lite hektiskt!

Jag hoppas att ni fortsatter att lasa (av intresse eller av oro) da jag lovar pa PACHA MAMA (Gud som vakar over det mesta har nere, inklusive gruvarbetare) att skriva oftare, intressantare och mera. En del av ar skulle sakert se att jag skrev i flera olika inlagg och sa blir det sakerligen i framtiden.

En lysande stjarna pa den bolivianska natthimlen ar att jag under mina dygn med 24h enbart Castellanska/Spanska har utvecklat mina praktiska sprakkunskaper drastiskt. Jag marker fortfarande skillnad pa nar jag ar trott (GRINGO) och pigg (flytande... not, men :D ). Mitt uppe i spansktalandet bade med mina tva argentinska reskamrater och diverse Uruguayaner och argentinare som jag motte pa vagen kandes jag lite otillracklig, men nu flyter det pa som bara f-n. Jag tjuvade dock i forrgar och pratade svenska med en argentinsk kille som varit utbytesstudent i BORLANGE(!),

Jag saknar er alla. Ingen namnd, ingen glomd!

Manga kramar, Anders

Hej igen, kort inlagg.

Jag tankte bara pa att det ar lustigt hur ingenting nastan aldrig ar enbart bra eller enbart daligt. :D

Det ar ocksa markbart hur man som ett par (tva killar eller en kille och en tjej) bildar en enhet som ingen stor, medans man som ensam ar lovligt byte (missforsta mig korrekt...) och lattare far kontakt.

Efter att Emma rest hem med sin "hunk" sa kom jag tillbaka till hostelet och borjade socilaisera lite. Det hela stralade ut i att jag larde kanna ett hollandskt bar som jag gick pa tangoklubb med igar kvall. En mycket intressant upplevelse och nagot man definitivt ska uppleva i BA om man vill veta hur folk umgas. Jag tror dock att nojet i langden ligger mer i om man dansar, musiken ar liksom mest "dansant", inte nagot man bara vill lyssna till. De sager dock att det ar en av de svaraste danserna att lara sig da det forsta nyborjarsteget innehaller 8 delar... Jag ar ju inte kand for mina pardans kunskaper, men det lat avancerat. ;)

Igar traffade jag ocksa ett blandat gang av ensamma sammanstralade backpackers som traffats nagra dagar tidigare. Jag hangde med dem lite igar och under dagen idag. Ikvall ska ut och ata och ga pa en klubb tillsammans och darefter foljer en 24 timmars bussresa for mig. Det galler att ligga i! :D

Nasta inlagg, Bolivia.

Stora kramar till er alla och en bamsekram till min alskling dar hemma!

Anders

...sa nu ar det bara jag kvar. Blandade kanslor. Men det ar val sa det ska vara...

Emma verkade det dock inte lida nagon nod pa. Jag foljde med till flygplatsen for att agera sallskap, men da "hookade" hon ihop med en svensk "hunk" (Pontus) i kon till in-checkningen och sen var inte jag sa intressant langre... ;)

Da vi tagit taxi pa 40 min till flyget for dyra 96 pesos (200-250 sek) sa tankte jag att jag kunde jamna ut kostnaden genom att ta lokalbussen tillbaka till BA. I pengar och kulturellt var det en succè med en kostnad pa 2 pesos (5 sek), men da jag ragglade ut ur den ej AC-pimpade bussen 2,5 timme (I BA ar det 34 grader) senare inne i stan kandes detta inte riktigt relevant. Efter en macka och en 7-up (jag hade blivit bombad av 7-up reklam hela resan) sa kandes dock allting mycket battre och jag drog in pa busstationen och borjade leta biljetter for min fortsatta resa.

Jag vet inte hur mycket jag ska namna, da allt kan ga galet nu nar jag tar klivet in i Bolivias transportjungel (och min co-pilot Emma "es en casa"). Men kort sa ar planen att ta nattbussen mellan fredag och lordag till La Cuiaca vid den Argentinsk-Bolivianska gransen. Vandra in i Villazon pa den Boliviska sidan och darifran ta taget till en stad som heter Uyuni och ar kand for sin (omgivande) saltoken. Efter detta tankte jag ta bussen till en annan stad som heter Potosi (som ar kand for sina gruvarbetaragda gruvor). Sedan blir det La Paz. Valdigt kort och konsist, jag aterkommer med mer information.

Jag vet inte om jag maste gora reklam for bloggen lite mer nu nar min lilla blogg-prinsessa har rest och lasarstatistiken sakert rasar. ;) Jag ar ju lite mer av en skrivartyp sa det blir nog en del bloggande i skrivform, men jag ska forsoka att aven i fortsattningen komplettera allt det skrivna med intressanta foton. Jag tror aven att Emma lagger in lite bilder fran det minneskort som hon tog med sig hem, nar hon nu far obegransad tillgang till internet.

Det ar mojligt att bloggen kan ta en vandning mot lite mer aventyr och spanning, men som alla som kanner mig vet sa ar jag en mjuk och go kille. Med detta vill jag saga att bilder och iaktagelser pa vackra och konstnarliga saker aven i fortsattningen kommer att publiceras i bloggen.

Nog med reklam. Jag aterkommer!

Kram

Anders

... ett inlagg enbart till lillsyrran ...

G R A T T I S    C A R I N ! !

20 ar !!!

KRAM

Emma o Anders

Forst maste vi beratta om nyar i Rio! Det var super och verkligen nagot vi kan rekommendera for nastkommande ar...

Da intrycken ar sa manga sa har vi tagit oss friheten att lanka till en video nedan for att ge er en bild av hur det var.

2 miljoner vitkladda manniskor i gladjeyra som jublade for varje small i fyrverkerierna (som pagick i 20 minuter!). Utanfor stranden lag 8 stycken lyxkryssare och ett 40-tal mindre yachter som lapade i sig av festen pa avstand.

Vi daremot, satt bland alla dessa manniskor pa stranden med en flaska mousserande i handen, ikladda vita klader, pa en spontant inkopt brazilien sarong... och bara njot! Vi kande oss lite faniga da vi lamnat var egen kamera hemma, da alla var helt underbara och da folk sprang omkring overallt pa stranden fotade hej vilt.

Efter 25 timmar pa den samsta bussen vi rakat ut for under resan hittills, men med det basta sallskapet, sa anlande vi igar till Foz do Iguazu i Brazilien. Efter ytterligare tre bussar och gransovergangar kom vi till sist fram til Puerto Iguazu i Argentina. Efter en valbehovlig dusch kunde vi efter lang vantan avnjuta en lugn middag tillsammans intagande var sin Bif de Chorizo och ett schysst Malbec pa en av stans turistvanliga restauranger (tror inte att det finns nagot annat...).

Klockan sattes pa 6 foljande dag sa att vi kunde hinna med forsta bussen till vattenfallen och nationalparken. Hojdpunkten for dagen var en battur in i fallen, nagot det tog oss storre delen av dagen att skaka av oss, inte minst pagrund av att vara klader var dyngsura.

Imorgon far vi vidare till Buenos Aires, dar vi tillbringar en dag och en natt innan det ar dags for Emma att ta planet till vintern dar hemma, medans Anders tar bussen mot Bolivia.

God fortsattning pa det nya aret 2009!

Anders & Emma